Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsrunor (med porträtt) - Fritiof Grafström, af Harald Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det är en teckning ur hans eget lif.
1850 blef Fritiof Grafström filosofie kandidat och
han vistades derefter någon tid i hufvudstaden,
sysselsatt med historiska studier. Han författade, som
afhand-ling för doktorsgraden, en på arkivforskning stödd liten
uppsats om krigsföretagen i Sverige efter Karl XII:s
död, hvarefter han 1851 kransades på parnassen. Men
universitetet lemnade han icke. En anställning vid dess
bibliotek och en plats som enskild lärare gåfvo honom
tillfälle att ännu i flera år egna sig åt studier och
stu-dentlif, innan han bestämde . sitt val af lefnadsbana.
Under tiden ingrep han med en dikt om "Sångens
framtid" i den väckta striden om vår tids förhållande till
poesien. Svenska akademien belönade äfven denna varma
sång, som med fast tillit till ideela krafter, till naturens
skönhet, till stora minnens makt, bådar en ljus framtid
för poesien trots all "skenfager visdom", och i
kristendomens verldsförklaring finner sitt säkra stöd för sångens
seger.
Grafström inskrefs 1855 i den teologiska fakulteten,
men var fortfarande en verksam deltagare i
student-lifvet. Han var kurator för Norrlands nation, han var
studentkårens ordförande, han var en glad student och
en god kamrat. Först efter fylda tretio år lemnade han
Upsala. Han prestvigdes i Stockholm den 7 oktober
1857, kallad till adjunkt i Storkyrkoförsamlingen, och
i denna egenskap gjorde han nu under halftannat år
sina presterliga lärospån.
Vid denna tid fick Sverige en påminnelse om sin
gamla roll som de betryckta protestanternas beskyddare.
Det var från Paris, ropet om hjelp kom;
"stamboksme-del" insamlades öfver hela riket och det beslöts
dessutom, att Sverige åter skulle begagna sin rätt att i
Paris hålla lutersk prest. För en sådan befattning läm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
