Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zachris Topelius af Alb. Lysander. Med Z. Topelii porträtt, utfördt i ljustryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
plex och bildande en stat dermed), anade han och trodde
att också utvecklingen i socialt och nationalt hänseende
— att allsköns historisk utveckling för Finland skulle
stegras till en höjd, som komme att bortskymma hela
den föregående utvecklingen.
Och historien har, utöfver hvad han kunde hoppas,
besannat hans dröm. Landet har oförväntadt kraftigt
uppblomstrat. Sjelfva olyckorna ha tjenat till det bästa,
såsom när Abo brand 1827 gaf anledning till inrättande
af ett större, tidsenligare, af åldrade traditioner mindre
fjettradt universitet, der vetenskapen skjutit skott åt
alla håll och burit evärdliga frukter. Nu hör man ock
talas om finsk bildande konst. Och i ännu vidsträcktare
kretsar har ryktet utgått om svensk vitterhet, författad
af finnar och gifvande sanna uttryck såväl af hela det
internationala medvetandet som särskildt af hvad finska
folket, som sådant, bär på hjertat. Och denna skriftliga
konst är, hvad ämne hon än behandlar — såsom det
ligger i sakens natur — vida mer national än den
bildande, ja företrädesvis den nationala konsten. På allt
har hon tryckt den lätt igenkänliga, om än icke lika
lätt analyserade, stämpeln af finsk nationalitet, som
aldrig kan förvexlas med den hos oss födda
svenskheten. Svenska språkets och vitterhetens finskt-nationale
gren är lika märklig och sjelfsådd som den norska
telningen af danska litteraturen. Liksom denne har han
stundom vuxit öfver det hemfödda: många år, innan
"Runeberg gick bort, var han allmänt erkänd såsom störst
af då lefvande svenskdiktande skalder.
Vi ha gömt till sist de märkvärdigaste nationala
kulturföreteelserna i Finland efter 1809, emedan de
tvivelsutan allra mest fröjdat hjertat hos den, som förutsett
en snart inbrytande, rik historia för fosterlandet — så
mycket mer som siaren sjelf var sou af en man, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>