Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zachris Topelius af Alb. Lysander. Med Z. Topelii porträtt, utfördt i ljustryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
älskat och samlat finsk folkpoesi*) — ja så mycket
säkrare som Topelii lyrik bär ojäfaktiga vittnesbörd i
så väl form som halt, om de djupa intryck, han mottagit
af finska folkqvädet.
Finlands ursprungliga lapska befolkning hade efter
hand utträngts af inflyttade stammar. Först, redan tre
sekler före Kristi födelse, togos åtskilliga punkter på
södra kusten i besittning af skandinaver från det
nuvarande Sverige. Denna skandinaviska kustbefolkning
vardt, omkring tusen år derefter, betydligt förstärkt
genom nya svenska inflyttningar, i all synnerhet af
gutar, som från Estland, der de först slagit ner sina
bopålar, togo vägen till Finland; och det är en känd
sak att, efter Erik Jedvardssons korståg, den svenska
kolonisationen år för år växte i styrka. Men ungefar
samtidigt med den gutniska inflyttningen timade en stor
folkinvandring från Ryssland. Den företogs af lapparnes
tschudiska fränder, men en starkare vid.t mer begåfvad
och odlad stam, Suomalainen, de sedan företrädesvis så
kallade finnarne, hvilka uppfylde hela det inre landet.
Denna Finlands talrikaste befolkning, den tschudiska,
hade nu under sekler, i vexelverkan med den svenska
stammen och landets natur, bildat den nationalitet, som
vi kalla den finska. Men ingen hade förr, än i Topelii
ungdom, anat att det från Asiens högländer till Europas
nord invandrade folket kunde skänka den finska
nationaliteten ett rikt befruktande bildningselement. Detta vardt
*) Alla föregående ntgifvare af finsk folkpoesi — från Johannes
Thor-vöste (1733) och Porthan (1778) intill Schröter (1819) — fördunklades
af doktor Topelius, som från 1820 intill sin död, äfven under stor
sjuklighet, upptecknade och utgaf (Abo och Helsingfors, 1822—31) de största
och allsidigaste samlingar af finsk folkpoesi (5 häften af,
samman-räknadt, omkring 300 oktavsidor), man egt före Lönnrot. At denne
och åt alla senare samlare visade han vägen till de bästa fyndorterna,
enkanneligen till den sångrika socfcneu Yuokkiniemi i guverneipputet
Arcbangel,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
