- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1885 /
45

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En smålänning. Berättelse af Gustaf af Geijerstam. Med 2:ne teckningar af V. Andrén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Härefter började herr Ekström att utfråga mig, om
allt hvad jag visste, angående teaterförhållanden i
Stockholm, hvar den var engagerad, och hvad som hade blifvit
af den, om hr X. fortfarande var qvar vid teatern, om
fröken Y. hade dragit in på staten och gift sig, om
sista spelterminens repertoar samt om ett par nya stjernor
vid teatern, som han aldrig hade sett.

“Jag har inte varit i Sverige på två år,“ tilläde
han. “Och då var jag der bara på en liten titt för att
hälsa på min gamla mor.“

“Lefver hon ännu?“ frågade jag.

Emellertid hade middagen fortskridit lifligt och
muntert. Utan att vi märkt det nästan, hade vi redan
hunnit med desserten och sutto nu med tända cigarrer
och smuttade på ett glas portvin.

“Ja, hvad hon lefver,“ sade min värd. “Hon är
kry och rask gumman, trots sina 67 år. Men ska vi
inte ha oss litet kaffe? Om vi skulle flytta oss i soffan?“
Yi stego upp och sjönko snart ned i den gröna
soffan, medan kaffe och likörer väntade framför oss.
Middagen var slutad, och det bästa återstod, njutningens
stund, cigarrernas, munkens, uppsluppenhetens och de
plötsliga förtroendenas härliga ögonblick.

“Hvad var er far?“ förmådde jag mig slutligen att
fråga. Nyfikenheten blef mig öfvermäktig, och en känsla
af tycke för denna öppenhjertigt, godlynta och naiva
menniska gaf mig mod. “Eller tycker ni inte om att
berätta om er sjelf?“

“Jo för all del, om ni vill höra så! Men det blir
en lång historia, om jag skall tala om, hur jag har
kommit hit som restauratör i Köln. Men vill ni höra
på, så ska jag gerna berätta.“

“Min far var torpare i Småland,“ började han.

“Jag kunde just tro det,“ af bröt jag honom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:20:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1885/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free