- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1885 /
69

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - På bröllopstripp. Skiss af Oscar Levertin. Med en teckning: Vid Como-sjön (efter fotografi)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

unga fruar gerna affischera sin nya värdighet för
bekanta sedan sin uppväxt.

Eör öfrigt tänkte Hammar egentligen på, att den
presterliga äkta mannen såg skäligen gammal ut vid
sidan af sin unga fru, isynnerhet som han blef allt mera
slö, der han satt hopsjunken i sitt hörn. Han hade också
varit uppe tidigt på morgonen och var väl uttröttad af
all åkning, men betydligt maläten och ålderstigen såg
han ut, det var visst, och Hammar skulle hafva velat
gifva något för att just i detta ögonblick få se sig i
spegeln. Var det väl möjligt, att också han hade blifvit
s& der gammal, det var ju bara en fem, sex år emellan
dem? Började också han ee ut som en gammal onkel?
Åh nej, han var bättre bibehållen ... så allt igenom
dandy dessutom, och ju mera pastorn föll ihop, dess
rakare höll han sig, i det han med en elegant
vårdslöshet sträckte ut sina smärta lemmar.

Pastorn blef emellertid allt fåordigare. Den qväfvande
hettan lade sig blytung och dof öfver hans Ögonlock.
Glödande solstrålar svedde hans nacke, och det heta gula
dammet, som i hvirflande moln vältrades upp af hjulen, brände
hans kinder. Och bäst som det var, röjde en snarkning,
att han slumrat till. Hammar stirrade på honom, tittade
under lugg på unga frun, drog så försigtigt på mun.
Och hon, som i första ögonblicket sett en smula
besvärad ut, svarade med ett kort, dämpa dt skratt, som
Hammar stämde in uti af allt sitt hjerta, och det var, som
om den gemensamma, lilla lustigheten med ens gjort
dem förtroliga, så förtroliga som voro de kusiner eller
barndomsvänner.

"När oskulden sofver, små englar stå på vakt," sade
Hammar leende.

"Skön oskuld/* svarade pastorskan i en ton, som
skulle vara skämtsam, men lät nästan föraktfull.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:20:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1885/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free