- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1885 /
216

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsrunor (med porträtt) - Johan Leonard Höijer, af Frans Hedberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

melodier och varianter, alster af en samlarflit, som
redan ensam vore nog att tillförsäkra honom en
synnerligen framstående plats i svenska musikens historia.“

Höijer var förtrolig vän med C. J. L. Almqvist, och
i allmänhet var det han som fick sätta form på de
musikaliska fantasier hvarmed den mångskiftande
romantikern smyckat sin “Törnrosens bok“. Bland hans
efter-lemnade arbeten i manuskript lärer också finnas ett
de-klamatorium “Vargens dotteiM till ord af Almqvist, sam!;
en ouvertur till samma förfaitares kända dikt:
“Stg-nora Luna“.

Äfven som skriftställare på sk ön liter atur ens område
var Leonard Höijer ganska flitig. 1844 utgaf han en
novell: “Konstnärens stjerna“; 1849 en diktsamling:
“Ackorder från hemmet“ och 1872 en ny diktsamling: “Vid
Fyris’ strand“. Han har dessutom medverkat i flers
tidningar som musikreferent, och är känd som Öfveiv
sättare af en mängd, i synnerhet förr mycket sjungna-,
romanser från franska, tyska, engelska och italienska
språken.

Som utöfvande konstnär var Höijer ingen vän af
det mirakulösa, det bullrande. De som hörde honom,
då han efter aftonsången i Katarina, lät de höga
hvalf-ven genljuda af orgelns än djupa, än smekando
ackor-der; de som i hans angenäma hem, i en sluten vänkrets,
hörde honom på pianot återgifva den äldre musikens
melodirika alster, eller den enkla folkvisans toner från
skog och sjö, säga alla att han satte uttryckets sanning
högre än de moderna egenskaper som väcka förvåning
och häpnad, men lemna hjertat och fantasien oberörda
och kalla.

Också visste den stora, bullrande, yttre verlden ick^e
mycket af honom. Den läste kanske händelsevis i
statö-kalendern att han var associé af musikaliska akademien

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:20:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1885/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free