Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsrunor (med porträtt) - Ebbe Gustaf Bring, af Otto Sjögren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gynnad och framhållen af alla, visste han föga af lifvet 0
svårigheter och motgångar. Det säges, att den blifvande
biskopen under sin ungdomstid haft ett starkt tycke
för teatern; det var dock på en helt annan skådeplats
han var bestämd att uppträda. Efter att i tre år
ha studerat i Upsala, beslöt han fortsätta sina studier
i Lund; hans frände, den bekante hegelianen Ebbe
Samuel Bring var der professor samt inspektor för den
nation, i hvilken Ebbe Gustaf inskrefs. Redan 1833,
således vid ännu ej fylda 20 års ålder, aflade han sin
första examen för magistergraden, 1855 den andra,
hvar-efter han samma år vederbörligen promoverades.
Genom den Hegelska filosofien, som då var på modet,
förmedlades hans öfvergång till teologien, hvars studium
med tiden beredde honom väg till kyrkans högsta
äreställen. Han kallades 1837 till docent i dogmatiken
samt prestvigdes kort derefter. Jemte H. M. Melin
öf-vertog han (1841) utgifvandet af "Teologisk
qvartals-skrifb," som förut redigerats af Thomander och Reuterdahl.
Vid 27 års ålder gifte han sig med en dotter af
den aflidne landshöfdingen K. Ehrenborg, och hans hem
blef "ett socialt centrum i den skånska
universitetsstaden". Erån 1839 till 1847 hade han nästan ständiga
förordnanden att uppehålla teologiska professoreembeten,
längst i pastoralteologi. Derunder befordrades han
(1844) till akademiadjunkt och erhöll då
prebende-pastorat. Under denna verksamhet utvecklade sig hans
filosofiska uppfattning till en afgjordt och strängt
dogmatisk; hade han i en af sina första skrifter manat att
"rätt oförfaradt bruka förnuftet för att företå bibeln",
så betonade han sedan allt skarpare, att ett religiöst lif
vore liktydigt med ett kyrkligt lif och med renlärig
luthersk “bekännelsetrohet".
Han befordrades 1848 till professor i pastoral
teologi. På predikstolen lyste han ej mindre än i kate-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
