Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsrunor (med porträtt) - Ebbe Gustaf Bring, af Otto Sjögren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dern, och då han efter några år blifvit domprost i Lund,
var domkyrkan, hvar gång han predikade, fyld af
åhörare. Som valdt ombud för Lunds stift bevistade han
riksdagarne 1853 och 1856. Redan förut (från 1850)
hade han börjat sin inflytelserika verksamhet som
arbetande ledamot af kyrkliga komitéer och fortsatte den
allt framgent. Så bidrog han till anordnandet af de
nya predikotexterna, till omdaningen af kyrkoritualen,
liksom han till slut som medlem af katekeskomitéen
hufvudsakligen utförde arbetet vid omredigeringen af
vår religiösa "barnalära".
För kyrklig renlärighet och “bekännelsetrohet",
kämpade han äfven på,det literära området. Den
upphörda teologiska qvartalsskriften ersattes vid medlet af
1850-talet af Svensk kyrkotidning, utgifven af de
dåvarande Lundaprofessorerna Bring, Sundberg och
Flens-burg; att tidningen föll högv. presterskapet i smaken,
betygades krafteligen dermed, att de tre redaktörerna
den ene efter den andre upphöjdes på biskopsstolar.
Skarpt angreps här den "subjektivism", hvilken yrkar
frihet åt den enskildes samvete och forskning. Deremot
häfdades den "objektivism" som fordrar den enskildes
obetingade underkastelse under statens och kyrkans
ordning. Denna uppfattningen kulminerade i den af
Bring framstälda läran om "samfundssamvete", det
kyrkliga och politiska ordningsmedvetandet, hvilket den
enskildes af synden förderfvade "individuella samvetet"
måste i lydnad underkasta sig. Skarp motsägelse mötte
ej blott från den liberala pressens sida, utan äfven från
det nordsvenska universitetet. Bring vidhöll emellertid
sin åsigt och gjorde den bland presterskapet i vidsträckta
kretsar gällande.
Redan 1856 hade han af Lunds presterskap
upp-stälts på biskopsförslag, men blef ej då utnämnd. Bättre
gick det, då han 1861 uppstäldes af Linköpings stifts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
