Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett samtal. Minne från Upsala af Georg Nordensvan. Med 2:ne teckningar af V. Andrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT SÅ MTAL.
31
“Men i det hela var det dumt gjordt, ser herrn, för
sen, när jag blef usel i bröstet, så hade det varit bra
att ha den der pensionen. Men inte tänkte jag på de
magra åren, jag inte, för jag ska’ säga herrn — efter
herrn visat mig en sådan välvilja och gifvit mig den
här slanten till litet dricka i värmen — ska’ jag säga,
att jag är till temperaturen sangviniker, si. Om hela
verlden hade gråtit, så hade jag skrattat ändå.“
Han vände sig bort och spottade igen. Hans hosta
lät så besynnerligt ihålig och torr, och Daniel såg nu
först, hur magert hans ansigte var. Men klokt var
uttrycket deri och öfver ögonen låg ett energiskt drag,
som man iakttager ibland hos forskare och
vetenskapsmän, en kraftigt utåtböjd linie öfver ögonen.
Det var en underlig granne Daniel fått. Han
nickade med hufvudet, när han talade, som om det inte
satt riktigt stadigt fast på skuldrorna.
Och så han talade! Ibland bildadt, nästan
cirk-ladt, som vore han en bättre person.
Jag skall ge honom en slant, innan jag går, tänkte
Daniel.
“Iså, hvad blef ni sen?“
“Jo, sen kom jag till Bergen i Telge och skar
remmar till maskiner — såna der, som sitter om stora
hjul, som herrn kanske vet. Men inte hade jag vana
vid det inte. Jag kunde just ingenting, jag, annat än
kommendera ex’cis, och det nyttade mig inte stort.
Jag fick tio kronor i veckan af Bergen, men då kostade
maten sex och så betalade jag en för husrum. Så
be-höfde man ju en slant om söndagen, så det var ungefar
jämt om jämt. Och inte hade jag heller samma kraft
att arbeta då mera, sen jag kom från sjukhuset — och
inte samma lust. Jag ville mera njuta af friheten.
Och dertill yppade sig det här i halsen.“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
