Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett minne. Skizz af Math. Roos. Med 2:ne teckningar af Ottilia Adelborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett minne.
Skizz af M. Roos.
*å madam Storm kom hem ifrån torget och handeln
icke gått bra, hade hennes lynne en mörk,
men-niskofiendtlig färgton, och den som då var nog olycklig
att råka ut för henne, kände sig i allmänhet icke hågad
att prisa försynen för sin tillvaro.
Det var i synnerhet farligt att stå i vägen för
madamen, då hon klef in i stugan slängde korgen i en vrå
och våldsamt slet af sig kofta och halsduk, ty då kunde
man vara säker på att få sig en knuff, i bästa fall så
att man tumlade bort i motsatta ändan af rummet, i
sämsta, så att näsa eller mun flög i blod. Ännu värre
var det, ifall man försökte svara något eller göra
invändningar, då hon öste sin vredes skålar öfver
mensklig-heten och dess upphofsman; då blef man genast tystad
af ett vedträd eller en eldgaffel, hvilka komma susande
kring öronen som ett kraftigt och öfverbevisande svar.
Den lyckliga person, som det, enligt ett forhastadt
löfte, ålåg att dela ljuft och ledt med madam Storm,
brukade också, så snart stunden for hans äkta hälfts
hemkomst från torget nalkades, smyga sig bort till
krogen snedt emot, der han med sina vänner fiskarena,
tillbragte ett par lugna och fridfulla timmar. Sedan
gick han ned till stranden, såg om sin båt och sina
nät, tittade utåt hafvet, pratade om väder och vind och
afhöll sig så mycket som möjligt från den tvifvelaktiga
lycka, som väntade honom derhemma. För ungefar tre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
