- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1886 /
51

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett minne. Skizz af Math. Roos. Med 2:ne teckningar af Ottilia Adelborg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

år sedan var Storm en ganska välburgen fiskare, som i
fulla drag njöt af sin ungdom och frihet. I ett
hög-stämdt ögonblick, en morgon då han fått näten fulla af
torskar och flundror och i glädjen deröfver gick in
till sin nuvarande hustru, då för tiden krögarenka, för
att tömma ett glas, lät han, frestad af madamens fem
hundra kronor på sparbanken, förleda sig till en
kärleksförklaring, som mycket nådigt upptogs. Följden
häraf blef de äktenskapliga fröjder hvaraf han nu njöt,
och om hvilkas varaktighet madamens förträffliga helsa
och goda hull gåfvo godt hopp.

På sista tiden voro emellertid hans vedermödor
något lindrade. Madamen hade nämligen fått en annan
person till afledare för sitt dåliga lynne, en verklig
åskledare, i hvilken hon företrädesvis nedslungade all
den ondska h var med hon var laddad.

Denna åskledare — som Storm dagligen välsignade,
då han smög sig om hörnet bort till krogen och på
afstånd hörde hur det började mullra vid den husliga
härden, — var en blek, mager, hålögd, sextonårig flicka,
hvilken för ungefär två år sedan kom i tjenst hos
madam Storm. Under denna tid hade hon visserligen
icke gått till sig hvad den yttre menniskan beträffar,
ty hon blef för hvarje dag blekare och magrare, men
hon hade i stället tillfälle att fullkomna sitt inre, att
lära sig tålamod och fördragsamhet. Hon var nämligen
anstäld som barnsköterska åt den Stormska ättlingen,
en förhoppningsfull yngling på ett och ett halft år, som
ärft sin mors energi, och med hvilken den stackars
flickan dagligen utkämpade heta strider, för att hindra
honom att kasta sig ut genom fönstret, tända eld på
huset, eller något annat kraftdåd.

Madam Storms hus, — ty det var ingen som
någonsin nämde annat än madamens namn, då fråga var om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:20:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1886/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free