Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tvenne hjertan. Novell af C. J. Bergman, med 2:ne teckningar af V. Andrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När Erik vid postkontoret i Upsala af
nations-vaktmästaren mottog hvad posten kunde hafva medfört
åt honom, fanns det då och då ett litet bref, anspråkslöst
formadt och illa hoplackadt. Man såg i lacket vanligen
aftrycket af en fingerborg. Såsom kamraterna märkte,
öppnade han hvarje gång med ifver sitt bref, undersökte
om der fans någon på studentspråket så kallad “skurk“
(eller doldt sedelmynt); ty allt emellanåt hade de små
brefven från hemmet gömt än en grön tia, än en gul
tia banko, någon gång en tegelröd tjugofemma. Dessa
värdepapper tog han alltid noga vara pä; men den
medföljande breflappen stoppade han likgiltigt tillbaka i
kuvertet och läste den aldrig.
Hvarför läste han icke de små brefven? De voro
visserligen skrifna med osäker och darrande hand, eller
ock vittnade de om en yngre, men ovan skrifvarinna.
Bokstäfverna voro ingalunda vackra, papperet ofta af
simpelt slag. Men innehållet!
Der funnos uttryck af ett par fromma qvinnors
säkra och stadiga tro, att Gud i sin kärlek hjelper alla,
som lita till Honom, och den känsla, som innerst röjde
sig i de enkla orden, var en orubblig förhoppning, att
den tid nog skulle komma, då kärlek skulle mötas med
genkärlek.
5.
Efter ett par år återkom Erik till sin födelsestad
såsom filosofie magister, och fick anställning som vikarie
vid lärdomsskolan. Han flyttade in i det rum, der han
bott under sina gossår; men lät måla och tapetsera det
samt förse det med nya möbler. I stället för de små
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
