Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Jolin af Claes Lundin. Med porträtt af Johan Jolin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af sitt outtömliga förråd af gladt lynne. Sällskapet
visade sin erkänsla bland annat genom två pris,
nämligen sällskapets medalj öfver Bellman samt den
Wester-strandska medaljen, begge i guld.
Den i den glada vetenskapen hemmastadde och i
säll-skapslifvet så ifrigt eftersökte Jo. Jo., den flitige
författaren och skådespelaren samt alltid tillgänglige
umgänges-vännen, hade äfven både tid och lust för ganska praktiska
och otvifvelaktigt föga nöjsamma bestyr. Utom att han
länge verkade såsom kungl. teaterns literatör och
föreståndare för elevskolan, var han under senare år
patriotiska sällskapets verksamme sekreterare samt
publicistklubbens nitiske kassaförvaltare, två ganska
maktpålig-gande och i synnerhet tidsödande befattningar.
Men ingen af alla dessa sysselsättningar kom Jolin
att glömma det hem, der han ständigt var den ömme
maken och den kärleksrike fadern samt der han också
hade sin glädje i gästfriheten mot sina närmare vänner.
Han hade 1851 ingått äktenskap med Mathilda Katarina
Wigert, Lars Hjortsbergs dotterdotter, sjelf lyckad
öfver-sättarinna af åtskilliga på kungl. teatern i Stockholm
uppförda stycken.
I tretiotre år varade detta lyckliga äktenskap,
väl-signadt af två söner och en dotter. Då sjukdomen
slutligen kom och pröfvade sinneslugnet hos den ända dittills
ständigt friske, ungdomlige mannen, bestodo både Jolin
och hans kära profvet. Hjertefriden vek ej från dem. Den
13 november 1884 skilde döden den kärleksfulle maken
från dem han så varmt älskat och hvilkas genkärlek
i främsta rummet gjort hans lif så fridfullt.
Det var en begåfvad man som då gick bort och
en trogen arbetare i konstens tjenst samt, hvad mera
är, en god och ädel menniska, hvars vänsälla
personlighet ej snart skall glömmas.
C. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>