Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Två skådespelarveteraner. Tecknade med bläck och penna af Frans Hedberg. Med porträtt i ljustryck (titelplansch) af Fredrik Deland och Knut Almlöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
också hafva hört af samma sagesman, men han blef
icke ledsen för det. När den första lärotiden var slut,
öfvergick han 1835 till den gamla Djurgårdsteatern,
som då styrdes af Olof Ulrik Torsslow, och här var det
som han fann den rätta platsen för sin egendomliga
konstnärsbegåfning; här var det, som han den 5
september samma år fastade publikens och kritikens första
förhoppningar vid sig, då han i Scribes “Strozzi och
Martino“, som “Bertrand et B,aton“ kallades i
öfversätt-ning, uppträdde som bodpojken Lorenzo.
Han tillbragte åtta år under Torsslows ledning, och
hade under denna tid utvecklat sig till en framstående
komiker, då han hösten 1843, när Torsslow öfvergick
till den Lindebergska “Nya teatern“, öfvertog
Djurgårdsteatern, tillika med det väl samspelda sällskap vid
hvilket Broman, Lagerqvist, Malmström samt Georgina
Widerberg och Charlotta Lindmark utgjorde de mest
framstående skådespelarne och skådespelerskorna. Men
han blef icke teaterdirektör för att hvila på de redan
vunna lagrarne, — det var tvärtom just nu som han
riktigt föresatte sig att skörda både lagrar och guld.
Det var August Blanche, Mauritz Cramser och Johan
Jolin, hvilka under de fem år som Deland var
teaterledare, dels genom bearbetningar af främmande original,
dels genom sjelfständiga inhemska stycken, gåfvo
Fredrik Deland tillfälle till skapandet af inhemska, komiska
figurer, hvilka hittills stå oöfverträffade i vårt inhemska
dramatiska bildergalleri. Figurer sådana som Magister
Bläckstadius, Bautastenius, Job Kurk i Rika Morbror,
Filman i Jernbäraren, Hattfabrikören i Symamsellerna,
Patron Silberkuhl i Bröstkaramellerna, Per Klockare i
Erasmus Montanus, samt framför och öfver allesammans,
den gamle Konjander i Hittebarnet, hafva alla ett äkta
nordiskt lynne, och fastän de nu alla försvunnit från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
