Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En ungdomsdag. Ett stycke skärgårdslyrik af Gustaf af Geijerstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
köpte och sålde, hvad han nödvändigt behöfde. Han
var herre på egen grund, men han fick sköta den sjelf.
Han hade aldrig blifvit förslappad af att andra gjorde
det arbete, som han mycket väl kunde göra sjelf.
Ön låg bakom dem, en mörk skiftning i grönt
betecknade den rika löfskogen, som betäckte hela ön. Och
hela tiden sträckte skutan fram, fångade upp vågorna,
klöf dem, sköt fart, och vinden susade häftigt i lä under
bommen.
Lektorn såg på sin hustru, och en varm känsla,
som hon i detta ögonblick icke visste om,
genomströmmade honom. Hon satt lutad mot hörnet af den lilla
kajutan, han såg uppifrån hälften af hennes profil. Det
svarta håret låg fram under den öppna hatten, de långa
ögonhåren skuggade för blicken, och kring läpparna låg
detta drag af tankfullhet, som är vanligt, när man
drömmer ansigte mot ansigte med en stor natur. Och
han erfor blott en enda känsla; de foro tillsammans
bort öfver den blåa sjön, der böljorna gingo med hvita
toppar. Och den lille, som sof i vagnen, var med.
Han kom plötsligt att tänka den naturliga tanken,
att också de måste fara tillbaka, och han erinrade sig
ett pedagogiskt arbete, som han skulle genomgå under
sommaren. Så kom han att tänka på skolan och de
öfriga lärarne, hans kamrater och vänner. Han såg sig
sjelf i frack och hvit halsduk stå bredvid katedern, när
skolan på hösten skulle öppnas, midt ibland de andra.
Och han undrade, om de också hade samma
sommartankar som han.
Färden hade varat i öfver två timmar, och
skärgården började småningom att ändra karakter. De
löf-klädda stränderna och holmarna började att försvinna,
och på de små skären syntes endast mossa och ljung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>