Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En ungdomsdag. Ett stycke skärgårdslyrik af Gustaf af Geijerstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
denna hemtrefnad, dessa glada rum, så långt bort från
all civilisation, från all ära och redlighet, som det heter,
och alla dagens skiftande intryck från den yttre
skärgårdens hafsnatur samlade sig liksom kring denna punkt.
Tänk att bo så! Ensamma, lyckliga, fjerran från
all stadens elakhet. Lefva här och do här.
Eyrmästarens voro ett medelålders folk. Det låg
en hjertlighet och fryntlighet i deras sätt och
ansigts-uttryck, som stämde med rummen. Hos båda såg man
ett litet, litet drag, som sqvallrade om en oskyldig
benägenhet för god mat.
“Något skall man roa sig med här i ensamheten,“
sade lektorn.
“Nå, än naturen då?“ sade hustrun illmarigt.
Lektorn ryckte på axlarne och skrattade.
Blåsten höll i sig, och hemvägen gick raskt. När
det led mot qvällen, satte de till klyfvaren. Skutan
gick med lugn och stark fart, fyren försvann och de
löfklädda stränderna började skymta fram i skymningen.
Lektorns fru hade flyttat sig upp bredvid honom, der
han satt vid rodret, och den lille låg bäddad inne i
kajutan och sof.
När de kommo mot slutet af återfärden, gick månen
upp, och den kastade sitt gula juliskimmer öfver
fjärdens mörka vatten och den vida kretsen af holmar och
skog. Eramför dem syntes genom träden på ön ett
litet ljus. Det var hemma hos dem, der tjenstflickan
satt uppe och väntade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
