- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1887 /
156

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Är det icke nog? Utkast af August Strindberg. Med teckning af Georg Pauli

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fordras for att lian skall få kraft att släpa sin kärra i
morgon med? Skall han riskera sin sista franc vid
tallen och sedan kasta sig i okända öden? Ja, han
vedervågar försöket, betalar sin octroi och drager 111
på Avenue de la Grande-Armée.

Solen har stigit och gatstenarne äro varma sedan
gårdagen; den granna staden stinker af sängkammarluft,
som ingen vind sätter i rörelse, när den strömmar ut
genom de öppnade sofrummens fönster, och solstrålarne
glödga dammet, som ryker från de skakade
mattstumparna; vespasiennerna lysa af nyklistrade cirkusaffischer
och lukta qväfvande ammoniak; cigarrstumpar och
tobaks-saliv, hästspillning och apelsinskal, selleristjelkar och
papperslappar qvälla fram mellan qvarglömda sophögar
i en tjock ström, när vattumannen släpper på ur röret
och spolar alltsammans ner mot kloakgallret. Gubben
ropar, men öfverröstas af omnibusar och forvagnar; och
ingen köper. Trött och öfvergifven sätter han sig på
en bänk under platanerna. Solen hittar honom ändå
genom de dammiga löfven och bränner honom fläckvis.
Så trist solen skiner för den trötte, som så gerna skulle
se himlen mulen och känna ett slagregn släcka den
olidliga branden, som tar kraften ur nerverna och
torkar senorna.

Men genom hettans plågor tränga hungerns och
oron för morgondagen. Han stiger upp och tar
skal-inarne igen, släpar uppför den tunga backen mot
triumfbågen, alltjemt ropande: “Quatre liards la botte!“

Vid sista grändhörnet köper en sömmerska två
knippor.

Och så drager han ner genom Champs Elysées,
och möter den rike ynglingen, som bakom en engelsk
kusk åker ut till Boulognerskogen fo^att grubbla öfver
tillvarons ändamål. Palatserna och de stora restauran-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:20:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1887/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free