Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor af Harald Wieselgren (med porträtt) - Erik Sparre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I fråga om ståndsrepresentationens förbättring på den
gamla grunden stod han först vid Lagerbjelkes sida och
sedan vid C. Gr. D. Mörners, men lyckades aldrig deråt
vinna gehör bland riddarhusets majoritet; när ändtligen
regeringen framlagt ett verkligen antagligt förslag, som
tagit fart i opinionen, fattade Sparre för sent ställningens
allvar och lyckades icke i tid få det afsedda
motförslaget färdigt. Men när han på riddarhuset bekämpade
det kungliga förslaget, stälde han sig icke på
aristokratisk, utan på demokratisk botten: han måste förkasta
det, emedan det “i stället att utsträcka rösträtten till
de lägre klasserna, utesluter en mängd nu
röstberättigade^ För öfrigt behöfde vi alls icke skynda, tyckte
Sparre 1865 i december: “årtionden äro minuter i
folkens lif, oroom oss således ännu icke“.
Men dörrarna stängdes 1866 till den “politiska
akademien“ på riddarhuset, Sparre återfans 1867 i
Första kammaren. Det var der, han 1868 höll sin
straffpredikan mot pressen på ett sätt, som i den tiden
ansågs som en riksdagsskandal. Sparre trifdes icke i
den kammaren och lyckades efter tre år i stället
inkomma i den Andra, der han sedan alltjemt haft säte,
med ständigt fåtaligare röster vald och omvald af
Ve-nersborg och Amål. Men i lagutskottet fick han
fungera som ordförande till och med 1877, med undantag
för 1873 års riksdag, ehuru klagomålen öfver hans
åtgöranden stundom togo ganska bitter form. Det var
också mera intrycket af hans enskilda rättegångar, än
af hans företag vid riksdagarne, som dikterade
andra-kammar-majoritetens beslut att icke återinsätta honom i
Lagutskottet.
Sparre hade nemligen en betydande
affärsverksamhet, som jordbrukare, industriidkare, förlagsgifvare m. m.
och hans åtgöranden voro stundom af natur att — för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
