Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor af Harald Wieselgren (med porträtt) - Erik Sparre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ännu i fyra år qvarstannade Sparre vid
universitetet, hvarefter han som juris kandidat 1840 inskrefs i
statstjenst. En praktisk skola genomgick han hos
lagman Callerholm i Hedemora och avancerade sedermera
inom Svea hofrätt, der han 1850 utnämdes till assessor.
Atta år senare blef han landshöfding i Venersborg, som
det sades, till belöning för riksdagsmeriter.
Sparre hade nemligen allt ifrån 1844 tagit liflig
del i riddarhusets riksdagsförhandlingar, alltifrån 1847
j em väl i lagutskottet, mesta tiden som ordförande,
hvar-till högsta riddarhusnumret bland ledamöterna gaf
kompetens. Han hade äfven i förening med riksarkivarien
Nordström och tidningsmannen Johansson (Argus) idkat
studier i juridik och politisk ekonomi, sannolikt med
tanke på något gemensamt arbete. Han hade ock
besökt fångvårdskongresser i utlandet, och erfor sedan
obehaget att förneka utländska tidningars referater af
hans dervid fälda yttranden. Detta skedde i ett 1848
i Stockholm utgifvet häfte. I ett annat yttrade han sig
samma år “om kriminallagstiftning".
Det var nemligen i denna, en reform stod på
dagordningen ifrån kung Oskar I:s första riksdag,
och att denna reform behöfde tjugu år för att tränga
igenom har den reformvänliga pressen icke underlåtit
att till icke ringa del sätta på Sparres skuldregister.
Ännu torde nemligen lagutskottets ordförande ega många
medel att fördröja eller stympa en lagreform, men i
ståndens tid, och icke minst under Erik Sparres
ordförandeskap, använde han ännu fler.
Sparre uppträdde oftare än de fleste
riddarhusmed-lemmarne vid adelns plena och talade i en mängd
ämnen. Han var väl till sitt skaplynne konservativ och
egde som sådan de adelige elektorernas förtroende, men
det hindrade honom ej att stundom kalla sig liberal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
