Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En hundhistoria. Humoresk af Gustaf af Geijerstam. Med 5 teckningar af Bruno Liljefors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karlens grin blef ännu mera olycksbådande. Hans
röda skäggstrån riktigt snodde sig omkring munnen på
honom. Sådana grimaser gjorde han.
"Grönsakerna får han skaffa sig själf," sade han,
när han lyckats få bugt med den ansträngda mimiken.
Jag reste mig upp och ämnade yttra några för
tillfället afpassade ord samt antyda, att fårskallar inte
borde gyckla med fårkött.
Då föll min blick på skottkärran. Den var lastad
med ett lik, liket af ett oskyldigt lam. En dunkel
aning uppstod i min själ. Jag gycklade inte längre.
Utan i det jag steg ned ur hängmattan, gick jag
betänksamt fram emot kärran och började långsamt och
högtidligt att göra mig underrättad om lammets
hälsotillstånd.
Karlen spottade föraktligt och rättade på sin mössa.
“Hon är död," sade han. “Död som en sten. Herrns
hund (jag förbigår de hårda omdömen, han uttalade om
mitt oskyldiga djur) har bitit ihjäl henne. Jag tänkte,
det var så godt att köra hit henne med ens. När herrn
ändå ska’ betala djuret, kan han lika gärna äta opp
henne också."
Tackan var ganska dyr. Men jag sade till min
hustru, att på det hela var det en ganska lycklig
händelse. Ty vi kunde salta ner köttet och ha salt kött
på smörgåsbordet för ett par månader. I alla händelser
lofvade jag att piska hunden, hvilket också skedde.
Min hustru var mycket glad öfver det salta köttet,
men min piga, som är en obstinat varelse af nyaste
stockholmsmodell, anmärkte, att salt fårkött inte är
fashion bland bättre folk. Jag svarade, att det i alla
händelser skulle bli fashion hos mig. Och jag tyckte,
att jag hade svarat bra, och att jag stukat henne.
Men några dagar därefter kom en ny karl med en
Svea, 1888. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
