Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor (med porträtt) - Jenny Lind-Goldsmith, af Frans Hedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som man med så stort skäl kallade henne, vann rykte
och lagrar och guld och gjorde sitt namn odödligt för
alla tider! Och det var med äkta och ädla och blanka
vapen, som alla dessa segrar vunnos, och när hen stod
på höjden af sin ryktbarhet och sitt konstnärskap,
hade hon styrka nog att afsäga sig alla de skatter af
beundran och hänförelse dem verldens rikaste städer
och länder täflade om att nedlägga för hennes fötter,
och att träda tillbaka från triumferna för att i hemmets
stilla krets verka som maka och moder, som en aldrig
tröttnande hjelp för de lidande, en alltid uppmuntrande
vän för dem hvilka ville egna sig åt samma bana som
hon sjelf.
Redan som barn fästade Jenny Lind
teatervänner-nas uppmärksamhet vid sig, genom det sätt hvarpå hon
utförde några roller i den tidens talpjeser. Endast tio
år gammal uppträdde hon samma år som hon antogs
till elev vid kungliga teatern, eller 1830, som barnet
Angela i skådespelet Ed vinsky och Floreska eller
Polska grufvan. Vid femton års ålder utförde hon
på scenen sin första sångroll, Georgettes i Lindblads
Erondörerna, vid sexton år den andra, En flicka i
Oedip i Athén, samt sedan 2:dra genien i Trollflöjten,
Lovisa i Kronfogdarne, Erik i Fiskaren, Anna i Hvita
frun och Laura i Förposten, och huru mycket man
än hoppades af skådespelerskan, så hade man likväl
ännu ingen aning om den blifvande utomordentliga
sångerskan.
Men så kom den 9:de december 1837 — en dag
hvars halfsekelfest hon tyvärr icke skulle få upplefva, —
och då tog hon i Alices parti i 4:de akten af Robert,
hvilken akt då på prof uppfördes, för att se hvad publiken
i den vägen kunde tåla, det första steget till den
ryktbarhet som sedan så rättvist och i så rikt mått fästades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
