- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1889 /
61

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En förlofning. Berättelse af Tor Hedberg. Med 4 teckningar af Carl Hedelin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ty nu förstod han, att han var kär i Majken,

— det hade blifvit klart för honom denna afton, —
men på samma gång blef det äfven klart för honom
att det var slut, att han aldrig kunde få henne.
Kärleken hade plötsligt gjort honom skarpsynt, —
då han nu mindes och tänkte till baka på sommaren,
blygdes han som öfver en förnedring, och då han
tänkte på Majken, kände han sig som en brottsling.

Ja, nu var det omöjligt, det hade gått som en
aning genom hans sinne i samma ögonblick han
fick se henne på ångbåten, och nu stod det fram
för honom som ett oundkomligt öde. I och med
denna ursprungliga och uppriktiga känsla, tog också
hans verkliga natur ut sin rätt, hans stackars
resignerade, ödmjuka och misströstande natur, som icke
vågade gripa efter lyckan, icke vågade tillkämpa
sig det, som undandrog sig honom. Att han nu,
då han älskade henne, skulle kunna förvärfva hennes
genkärlek, var en tanke som aldrig föll honom in.

Men han fick i alla fall en svår natt, adjunkten,

— ty han var mycket kär.––––––––––-—

Då länsmannen den följande morgonen klockan
half sju kom ut på farstukvisten för att göra sin
vanliga inspektion af vädret, blef han mycket
förvånad öfver att se adjunkten sitta der, och ännu
mera förvånad öfver hans utseende. Han tycktes
icke hafva varit i säng på hela natten.

»Hvad i herrans namn!»

Han kom sig icke ens för med att svära, sä
förvånad blef han.

»Jag tänkte fråga om du ville gå med mig ett
slag, jag har något att tala med dig om,» sade
adjunkten med en röst, som länsmannen icke alls
kände igen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:20:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1889/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free