Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wilhelm Wallander och Axel Nordgren. Lefnadsteckningar af Claës Lundin. Med porträtt af Wallander och Nordgren samt en teckning af O. Keen: Wallander i sin atelier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Axel Nordgren lärde emellertid i föräldrahemmet
att älska konsten och studerade sedan vid akademien
i Stockholm, men nödgades redan tidigt arbeta för
sitt lifsuppehälle. Vid tjugutre års alder, således
1851, begaf han sig, på då varande kronprinsens
bekostnad, till Düsseldorf.
Skolan der var då i sin första uppblomstring.
Den från dansk-tyska kriget återvändande DUncker,
krigare och konstnär, hade redan 1850, den förste
af alla svenskar, inträffat i Düsseldorf, der
Tide-mand icke blott grundat hennes nordiska,
ursprungligen endast norska, afdelning inom figurmåleriet,
utan åt hela skolan gifvit en lyftning som gjorde
henne mycket eftersökt, och ej långt efter
Tide-mand hade Gude, Schirmers lärjunge och
påverkad af Andreas Achenbach, uppträdt såsom en
af den düsseldorfska landskapsmålningens ledande
män.
Axel Nordgren vardt snart en af Gudes mest
omtyckta lärjungar och trädde med största
framgången i hans fotspår. Ehuru Edvard Bergh
an-ländt till Düsseldorf, efter hvad jag vill minnas,
något före Axel Nordgren, tog han dock icke mycket
intryck af hvad han der såg och stannade den
gången icke länge. Nordgren blef deremot kvar
för hela sin återstående lefnad — i 37 år — och
skulle således, kunde man tro, ha helt och hållet
införlifvat sig med düsseldorfsskolan.
Detta var dock icke fallet. Visserligen var han
»düsseldorfare» och ansåg sig böra alltid försvara
skolans ära; han kom till och med i riktigt raseri
en gång — det var på 1870-talet — då jag uttryckte
min beundran för den framka landskapsmålningen;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
