Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wilhelm Wallander och Axel Nordgren. Lefnadsteckningar af Claës Lundin. Med porträtt af Wallander och Nordgren samt en teckning af O. Keen: Wallander i sin atelier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men lian var en allt för själfständig personlighet
för att blindt lyda kommando och för att fastna i
den onatur, som onekligen varit utmärkande för så
många düsseldorfare, skulle man också i det fallet
ha fält allt för hårda omdömen om hela skolan.
Axel Nordgren var konstnär och icke, såsom
så många andra af hans jämnåriga, dilettant. Han
tog konsten på fullt allvar, hvilket kanske ej alltid
var fallet med Wilhelm Wallander, som stördes af
så många yttre, glada inflytanden. Såsom
landskapsmålare arbetade Nordgren kanske allt för
mycket på ateliern, men gjorde dock trägna
studievandringar i granskapet af Düsseldorf och vistades
långa tider på vidsträckta studieresor, i synnerhet
i Norge och Sverige. Han afbröt aldrig förbindelsen
med fäderneslandet och reste gerna äfven i sin
hustrus fädernesland. Det var den nordiska naturen
han förnämligast målade. Om han icke alltid hade
den naturen under sina ögon, hvilket nog inverkade
mindre fördelaktigt, försummade han aldrig något
tillfälle att förnya bekantskapen med henne, återsåg
henne så ofta som möjligt och bevarade henne
alltid i kär hågkomst, då han vid staffliet utarbetade
de efter verkligheten gjorda studierna. Vårt
nationalmuseum har i »Landskap i Westfalen» ett vackert
bevis på huru Axel Nordgren uppfattade och
åter-gaf tysk natur, men det eger ock i »Norskt
kustlandskap», »Höstlandskap» och »Kustlandskap med
stugor» goda prof på hans förmåga att i anda och
sanning framställa nordiska bilder.
Hösten 1887 såg man i Stockholm två nya
månskenstaflor af den då ett par gånger af slag
träffade konstnären, som likväl icke släpte penseln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
