Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - John Ericsson. Lefnadsteckning af Karl af Geijerstam. Med John Ericssons porträtt samt 5 teckningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppfinnings anseende betryggadt, och redan 1845 byggdes
i England, Frankrike och Sverige krigsångare framdrifna af
propeller.
Redan 1833 hade John Ericsson uppträdt med sin
andra stora uppfinning, hvilken visserligen såsom varande
bygd på en förut icke använd princip, väckte stort
uppseende, men som dock till följd af åtskilliga brister i
utförandet icke blef använd i praktiken förrän långt senare.
Det var hans varmluftmaskin (Caloric engine). Denna
grundade sig därpå, att gaser, såsom t. ex. luft, utvidgas
betydligt af värme. Liksom vattenånga af värme får
spänstighet nog att drifva kolfven i ångmaskinen fram och
åter, så eger den uppvärmda luften spänstighet nog att
sätta kalorikmaskinen i rörelse. Den största fördel, som
användandet af varmluftmaskinen skulle erbjuda, var
inbesparing af bränsle. Värmet slösas icke bort i så hög
grad som vid ångmaskinen. När den upphettade luften
verkat på pistonen och sedan lemnar cylindern, får den
icke gå ut i luften, utan aflemnar först sitt värme i den
s. k. regeneratorn, hvilken i sin tur återlemnar det till kall
luft. E11 sådan bränslebesparande maskin måste naturligen
vara i högsta grad eftersträfvad, förutsatt likväl att den för
öfrigt fylde sin uppgift lika väl som den vanliga
ångmaskinen. Den stora praktiska svårighet, som John Ericsson
här hade att öfvervinna, låg däri, att maskinens delar så
angrepos af den höga temperaturen, att de snart förstördes.
Med en beundransvärd ihärdighet och energi arbetade
Ericsson på af hjälpandet af denna olägenhet. I åratal
fullföljde han sitt syfte, och omsider trodde han sig vara vid
målet. 1852 byggdes i New-York ett skepp 0111 2,000
tons drägtighet, hvilket skulle framdrifvas af en
kalorik-maskin. Men äfven denna gång såg sig John Ericsson
besviken i sin förväntan: hans nya maskin visade sig
visserligen vara mycket bränslebesparande, men något trög,
Svea 1890. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
