Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - August Blanche som vitter författare. Studie af Georg Nordensvan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om gåtfulla personager, — allt mystiskt, ovanligt, hemskt,
som var förenadt med barndomsårens Stockholm, har han
i godt minne.
Han kommer i beröring med ungdom af olika
samhällsklasser. Han spelar teater i en vedbod — röfvarpjeser
med en underskön prinsessa och en ädel riddare — han
är kamrat med gossar, som komma in vid en riktig teater,
ha underbara historier att berätta från en dylik förtrollad
värld och växa ut till ansedda konstnärer.
Han lefver i små förhållanden, men han får se
handtverksklassen och småborgarne i deras dagligdags, han har
ett kvickt öga för deras lustiga drag, men lär sig att förstå
dem bättre än den utomstående iakttagaren gör det. Bland
den stockholmska medelklassen är han bäst hemma, han
känner den utan och innan och från dess värld tar han
sina bästa typer och bästa motiv.
Men han har ännu ej klart för sig sättet att
framställa detta slägte och denna värld. Han tänker ej: jag
skall måla detta Stockholm, som vi lefva midt uti, jag
skall återgifva det utmärkande hos dessa typer, som vi se
och tala vid på gatorna, på kontoren, på källaren, bakom
kulisserna. Jag skall på så sätt gifva en rundmålning af vårt
samhälle, visa menniskornas vanor och lynnen, deras
tänkesätt och bildningsgrad, med ett ord, deras yttre och inre lif.
Det var ej tidens anda att ur en dylik tanke bygga
skönliterära arbeten. Smaken beherskas af franske
romanförfattare, som uppduka hårresande röfvarhistorier i tio
delar och med det ena arbetet utgörande en fortsättning
af historien i det föregående.
Det blir ej fråga om att måla Stockholm exakt,
liffullt, utan att skrifva romaner, som komma dessa
utländska, invecklade, spännande och äfventyrsrika historier
så nära som möjligt är. Eller att skrifva ett par muntra
teaterpjeser med sång. Och lika gärna som främmande
farser öfversättas, kunde man bearbeta dem och flytta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>