Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Villan. En historia från världsutställningen 1889 af G. Renholm. Med en afbildning af svenska villan på världsutställningen samt 2 teckningar af Axel Sjöberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slog an. Den var helt pittoresk, där den låg, omgifven
på ena sidan af sin vackra gräsplan, på den andra af sin
miniatyr-sjö med en klippa på andra stranden och, må tro,
ett riktigt vattenfall. Stor var sjön visst icke, klippan icke
värst hög och vattenfallet icke brusande eller, strängt taget,
imponerande; men det var just det, som var fördelaktigt
för vår utställningsbyggnad, hvilken i motsatt fall torde ha
blifvit alltför liten. Den lilla vattenstrålen kastade sig med
all den fart som rimligtvis var att begära när det skulle
vara till lek, från den ena till den andra af de konstgjorda
och »måleriskt» uppstaplade klipporna, på hvilkas öfversta
brant kunde skådas en byggnad, som det var ett svärmiskt
sinne obetaget att anse för en riddareborg, ehuru den i
själfva verket endast var en liten utställningspaviljong.
Och i sjön, så liten den var, fingo ändock två holmar
rum, af hvilka ett majsstånd växte på den ena, men den
andra var utan all vegetation. Rundt omkring sjön eller
dammen, hur man vill säga, stodo för öfrigt om
hvarandra palmer och granar, caktéer och hängbjörkar, rönnar
och popplar och acacier samt mycket annat.
Nätt och vackert var det, och sedt uppifrån
Eiffeltornet, som reste sig alldeles bredvid, hade hela detta parti
af utställningsplanen utseende af ett sådant där
leksaks-landskap, som kan plockas upp ur en ask och ställas på
bordet i en barnkammare. När man däremot själf gick
med i den mylrande folkhopen där nere, gladde man sig
åt att se det erkännande, som från alla håll kom svenska
villan och dess innehåll till del.
»Så litet land, så mycken smak!» skulle de besökande
säkert ha sagt allesammans, om de känt till fru Lenngren.
Det var en vacker solskensmorgon i juli, då en
ung man satt på villans veranda och filosoferade. Syn-
Svea, 1890. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
