Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - När kungen väntades. Skizz af Hilma Strandberg. Med 2 teckningar af Ottilia Adelborg samt en afbildning af Ivar Nybergs tafla: Från ett fiskläge vid vestkusten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det var litet senare på morgonen, som stadens
vigtigaste »fullmäktiga» sammanträffade på storbryggan för att
rådslå. Herr handlanden Suneson, hr f. d. rådman
Lung-kvist, sjökapten Svantesson — en herre med stort, yfvigt
brunt hår och glada ögon — lille undfallande apotekar
Lund, bördig från Stockholm, och gamle skollärar Qvist,
som smådarrade en smula på hufvudet.
Suneson höll ett litet kort och högtidligt tal om den
stora äran och om det hopp, han satte till de närvarandes
förenade ansträngningar m. m.
Sedan det var slut, slog den glada kapten Svantesson
den ena handen i den andra, medan han log, så att
tandköttet blottades ofvanför de små, friska rått-tänderna.
»Nog ä’ vi med om det alltid, här ska’ bli fint.»
»Men,» sade lille apotekar Lund som hastigast och i
en ton, som om han bad om ursäkt, »det blir väl lite
svårt, för dom har rakt inga trän här, på dom här trakterna.»
Herr Suneson såg kallt på honom. »Inte skall det
tattas? Om vi fara ut på öarna, får vi allt sån’t där skräp.
Vi kan väl inte sätta upp trän heller med rot och allt.»
»Nej, det blefve lite för stort,» instämde herr Qyist
och gnuggade händerna, hvarvid man skrattade.
Stockholmaren var alltid ute för de andras gyckel.
»För all del, för all del,» protesterade herr Lund och
log med helt diskret, »jag menade inte alls . . . det är
verkligen så mycket utmärkta fördelar i skärgården, så att man
nära på inte saknar trän alls — ja, jag menar vi kan ju
klä’ hela bron med grönt eller något — något annat.»
Herr Lund tittade ödmjukt upp på herr Sunesons
hvita linnerock.
»Först och främst skulle vi ha snyggt, tycker jag,
hahaha,» sade den glade kaptenen, »det får jag då säga,
kunde inte skada, om här blef rent för tåcke där bråte i
ränn sten arne.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
