Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska konsten i Paris 1889 af Spada. Med afbildningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Våra konstnärers uppträdande på världsexpositionen
kom icke till stånd utan svårigheter. Man trodde i förstone
att ett officielt protektorat var nödvändigt. Små slitningar
gjorde sig äfven gällande. Men det är onödigt att orda
härom. Må det vara nog att påminna om, att
konstnärsförbundet tog initiativet till saken, liksom ock dess
medlemmar utgjort den vida öfvervägande delen af utställarne,
och att det lojalt vände sig till akademisterna med
inbjudan att dela ljuft och ledt, på basen af samma förmåner
för bägge parterna. Af de senare gick ock ett visst antal
in i komitén. Men många, och däribland några af de
mest kända artisterna, exponerade ej. Man kan nu
beklaga detta. Men det hindrade alls icke att den svenska
utställningen, till hvilken man först på hösten 1888 begynte
bereda sig på allvar, fyllt äfven högt stälda anspråk, och
att framgången varit stor.
Liksom norrmän och danskar, hvilkas grannar de varit,
blefvo de svenske målarne härbergerade i öfre våningen
O
af Palais des Beaux-Arts på Marsfältet. De två salar de,
förutom ett par mindre rum, fingo till sitt förfogande voro
ej särdeles’ stora, och väggarne måste garneras ända högt
upp. A andra sidan har den stora allmänheten, som
man lätt kan tänka sig, tätast befolkat bottenvåningen.
Men det har uppvägts af vissa fördelar. Ljuset en trappa
upp — där utom skandinaverna holländare, belgare,
amerikanare, schweizare m. fl. haft sin plats — är
gemen-ligen bättre. Vidare fick vår afdelning genom att vara
installerad i mindre salar ett lvnne af hemtreflighet,
hvar-till också kommer att dukar af större dimensioner bildat
sällsynta undantag.
Och om en del af den stora massan, den som »tittar
i förbifarten», icke tagit vägen öfver svenska sektionen, så
kan man lätt trösta sig. Besökarn c ha i alla fall varit
tillräckligt många, och de intresserade ha nog hittat dit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
