Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor (med porträtt) - Gunnar Olof Hyltén-Cavallius, af Harald Wieselgren - Johan Arrhenius, af Harald Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke afundas den ene den andres ära när båda hedras bland
män, hvilka »fört våra svenska runor så väl med den
äran ».
I Vexiö grundade Cavallius Smålands museum, hvilket
han år efter år förökat och till hvilket han testamenterat
sina etnografiska samlingar. Till kungl. biblioteket har
han i trenne omgångar öfverlemnat de handskrifna
samlingar, hvilka tjenat som källor för hans tryckta arbeten
och nu få tjena andra. De innehålla folksagor, sägner,
folkvisor, ordspråk, dialektord, folklekar o. d. samt
anteckningar och utskrifter ur värendshäradernas gamla
domböcker om seder och bruk, om gillen och slagsmål, om
snapphanar och herremän m. m., i väldiga luntor.
På Sunnanvik fick den gamle åldras i frid, ingen
bitterhet tärde hans sinne, som fann tillfredsställelse i
skötandet af jordbrukarens sysslor och iakttagande af
fäderne-ärfda hemseder. Men helsan kom aldrig åter. Plågorna
tilltogo med åren, och när han gått in i det sjuttioandra
året blefvo de rätt svåra. Då var ock befrielsen nära.
Den 5 juli 1889 blef hans dödsdag.
H. W.
Johan Arrhenius.
Ett halft århundrade har gått, sedan botanisten
Arrhenius i Upsala begynte få ett namn bland Elias Fries’
lärjungar som en framtidsman för botaniken. Förrän han
promoverades förestod han mästarens professur, under
dennes frånvaro vid riksdagen, och få år senare erhöll
han den vetenskapliga expektansplatsen, adjunkturen, i
ämnet. Men då var han redan — medlem af
landtbruks-akademien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
