- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1891 /
42

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - »På afstånd.» Skizz af Mathilda Roos. Med 2 teckningar af Ottilia Adelborg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kunde ibland hända, då vårsolen lyste som i dag eller då
någon visat fröken Lilly en liten vänlighet, att dessa
uppväckta sorgliga minnen fingo liksom ett blekt skimmer
af hopp och glädje.

Äfven revisorn hade af det vackra vädret blifvit
försatt i en glad och belåten, om än icke just svärmisk
sinnesstämning. Sedan han helsat på fröken Lilly och tagit på
sig ytterrocken, ty som han var mycket rädd för
förkylningar, vågade han ej trots den starka värmen sitta ute i
bara bonjouren, — letade han reda på ett par platser, där
det ej drog, och slog sig ner där tillsammans med sin
följeslagarinna.

Ångbåten löpte nu ut, gick förbi slottet och
Skeppsholmen och började sin färd mellan de villasmyekade
stränderna, förbi de lummiga, små holmarna, som
liggakring-strödda i skärgården.

Fröken Lillys ögon strålade af ifver och förtjusning.

»Ack, ack, hvad det är vackert!» suckade hon
sentimentalt, under det hennes blickar öfverforo stränderna;
»se hvad träden äro vackra och gröna, hvad vet man om
allt det, när man som jag under hela sommaren knappast
kommer längre än i Karl XIII:s torg eller på Klara kyrkogård.»

»Men, min nådiga fröken,» invände revisorn, som
mycket nyktert granskade de ställen ångbåten passerade,
»nog måste ni väl ändå medgifva att träden i
Kungsträdgården äro lika gröna som härute?»

»Nej,» svarade fröken Lilly drömmande, »ack nej,
det är icke detsamma, icke alls detsamma ...»

»Jaså, inte det?» sade revisorn, i det han slog det
ena benet öfver det andra och lade armarne i kors öfver
bröstet; »ja, hvar och en har sitt sätt att se. För min
del tycker jag, att man har alldeles tillräckligt med grönt
i Kungsträdgården, och så har man där små vackra af brott
genom de trefliga gaslyktorna, bänkarna och så vidare.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:21:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1891/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free