Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur Lars Anders och Jan Anders byggde gärdsgård. En historia af Gustaf af Geijerstam. Med 3 teckningar af Bruno Liljefors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men när det led mot middagstiden, så tyckte Jan
Anders, att efter det ändå var så, han hade tänkt* sig det,
så kunde han göra ett lörsök, och när han stod midt
emot den andre, så sade han:
»Du Lars Anders!»
»Hvad är det om?» sade Lars Anders.
»Om vi skulle binda ihop gärdsgårdarna här, så blir
det jämt?»
»Du är allt lika nöjd om att knoga oppe i
stenbacken,» tyckte Lars Anders.
»Menar du det?» sa’ Jan Anders.
»Rätt ska’ vara rätt,» sade Lars Anders.
»Ja, det ska’ det,» sade Jan Anders.
Och så talade de inte mer om den saken, utan de bygde
vidare hvar åt sitt håll, till dess att de två gärdsgårdarna
stodo där som ett spektakel för Gud och menniskor, med
bara två alnar emellan sig.
Lars Anders blef förstås färdig först, och när han
kom hem till gumman den kvällen, var han så nöjd, som
0111 han fått ärfva. Han tog två supar till kvällen och
sjöng visor i stugan. Men da’n därpå tog han en käpp
och gick ut i skogen och promenerade förbi, där den
andre arbetade.
»Det är knöligt i stenröset,» tyckte Lars Anders
öfver gärdsgården.
»Ja, men det är jämt på slätten,» tyckte Jan Anders.
Han var så arg, så han darrade.
Lars Anders skrattade och gick hem. Och den dagen
var han ändå nöjdare.
Men Jan Anders gjorde färdig sin gärdsgård, och när
han kom hem, tyckte han, att han hade gjort det bra,
han också.
* *
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>