Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - För hundra år sedan. Anteckningar af Georg Nordensvan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vindarna blåsa allt starkare från Frankrike.
Soluppgångens rosenfärg öfvergår i blodrödt, guillotinen timras
o o o o ; o
upp, där den femtonde Ludvigs ryttarestod förr omgafs af
de dygder, som under hans tid varit på modet. Tankarna
kväfvas åter, seklets sista år äro inne.
Det gamla släktet har
förstått att dö som det lefvat, med
ett skämt på läpparna. De
unga dansa på vulkanen,
sorglösa, i kostym å la victime.
Och i defaflägsna Sverige, dit det
stora ovädrets vågsvall når
däm-padt och ofarligt, där har
frihetsmannen läst in sina idéer
om broderskap och tankefrihet.
Han »vill regera, men kan inte
regera». Han värnar därför mest
0111 sin egen makt och vädrar
jakobiner i hvarje skum vrå.
Gustaf den tredjes
arfta-gare fortsätter, mera blind än
någon, hans sträfvan att hålla
uppe det utdömda — tills
också han sopas undan af
tidsvågorna och går att irra
omkring, landsflyktig och
fridlös, med sin mission och sin
inbilskhet.
Och under alla växlingar
buga sig de lojale till jorden
och hålla tal på vers och
prosa 0111 »rikets nuvarande sälla tillstånd».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
