Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den, var det gry i... Bagatell af Sune Folkeson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett ord till tack. Utan ett leende. Kärleken hos henne
tycktes bara vara smärta, ingen glädje. Med en vildt
lidelsefull gest stoppade hon bollen under förklädet — där
var den hennes åtminstone. Hon torkar den i smyg, den
fula, färglösa, gråsmutsiga bollen, ömt och smeksamt —
fast omedvetet. Det är blott på handens varsamhet, där
den glider öfver förklädet, där bollen ligger, man ser
känslan som pulsar genom den.
En hel skara barn, som kommo springande från närmaste
husknut, omringa henne nu.
Den vackra är åter ordförande, spelar viktig igen.
Och så går historien — de prata i mun på hvarann, de
göra narr af henne, de peka ut henne; en pojke, som
har sinne för lidelsens komik, ställer sig midt för henne,
hoppar upp och ner, stampar, slår med armarna för att
visa de andra hur hon bar sig åt. Hon försvarar sig inte,
förklarar ingenting — hör tyst på till slut — stoppar så
bollen med ett fast grepp under armen och går sin väg.
Du lilla vilda, heta, fula unge! Du gaf mig en väldig
lust att hoppa ut genom fönstret, därifrån jag spejat på
ditt temperament, som du slösar ihjäl på småsaker. Jag
skulle velat taga dig i famn, så att ditt lilla hjärta
kommit att ligga emot mitt och jag fått känna, länge, dess
intensiva, skälfvande pulsslag .... utan att du lidit af den
värmetransfusion jag experimenterade med till mitt bästa.
Men till tack skulle jag sedan ha lärt dig, om det är lärbart,
att fula flickungar inte få älska bollar på det viset, ty sen
älska de män på samma sätt — och af den sortens kärlek
kan man dö så fort, att lyckan inte ens hinner känna
medlidande med en.
Ty bollar äro så rullande runda — och hoppa så
lätt ur hand i hand.
Svea 1891.
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
