Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor (med porträtt) - Frans Hodell, af Biroer Schöldström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
troligen ej ändats med författarens bortgång. Med
utomordentlig lätthet producerade Hodell — synnerligast på
1860-talet, ett ofantligt stort antal lustspel, dels original,
dels bearbetningar, uppgående till omkring ett hundratal.
Af dessa torde — förutom de tvenne redan nämnda —
följande vara de mest bekanta: »Familjen Trögelin», »Herr
Larssons pariserfärd», »Kamrer Pettersons nyårsvisiter»,
»Kärlek på sommarnöje» och »Sy fr öknarna».
Som skådespelare ådagalade han synnerlig begåfning
i den komiska riktningen, helst då den närmade sig den
rent burleska, samt förmåga att anslående föredraga kupletter.
Sin sceniska verksamhet utbytte Hodell 1870 mot
journalistens. Han mottog då hufvudredaktörskapet af
Söndags-Nisse, i hvilket blad han, allt i från dess första
nummer, varit medarbetare. Hans verksamhet som den
nämnda tidningens ledare under ett tjugotal år är allbekant,
och ingen opartisk torde jäfva, att tidningen under
Frans Hodells ledning utvecklat en friskhet i uppfattning
af allmänna frågor, en frisinthet utan partiensidighet och
en glädtighet utan yrsel, som gjort Nisse till en beaktad
stämma i den politiska, konstnärliga och litterära konserten
i vårt land.
Han företog då och då långa utrikes resor, till skilda orter
i södra Europa och ända till Mindre Asien. Under dessa
färder blef han i tillfälle att knyta personlig bekantskap med
Gambetta och Garibaldi — episoder, dem han med skäl
räknade bland sin lefnads stoltaste och minnesrikaste.
Lefnadsglad som få, kom Frans Hodell ock att som
få njuta af lifvet. De med åren följande krämporna började
dock något matta hans krafter, utan att därför nedslå hans
friska uppfattning af tingen eller hans hurtiga mod. Men
likväl var det kanske i ett befrielsens ögonblick dödsängeln
öfver hans hufvud vände facklan.
Birger Schöldström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
