Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor (med porträtt) - Gustaf Wilhelm Palm, af Georg Nordensvan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och opponent ej — som vår tids opponenter — mot
den stockholmska akademiens organisation men väl emot
dess sätt att fördela sina
resestipendier så, att han
blef utan.
Hans meritförteckning
upptager visserligen både
medaljer, småstipendier och
sålda taflor till
konstföreningen, akademielevernes
»krämarbod». Men allt
det där infaller under hans
stockholmstid. Det är
sedan — då han utrikes
kämpar för tillvaron —
som han anser sig
förbigången och glömd, medan
den stillasittande
akademien å sin sida förklarar
sitt missnöje med att så
sällan höra af honom.
Gustaf Vilhelm Palm. Liksom Wickenberg
och flera var Palm en fattig
skånsk pojke. Föräldrarne hade dött i hans tidiga
barndom, fadern till följd af blessyrer från Grossbeeren. Från
skolan i Lund hade gossen kommit upp till Stockholm
för att blifva artist. Han blef akademielev, försörjde sig
nödtorftigt genom att teckna och färglägga litografier och
delade med Pelle Wickenberg vindsrummet, kläderna och
matportionerna, då dylika funnos att tillgå.
Det var en allvarsam pröfvotid, men ungdomarne voro
sorglösa och gladlynta, och för öfrigt voro de knappast
vana vid annat än umbäranden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
