Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor (med porträtt) - Gustaf Wilhelm Palm, af Georg Nordensvan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En följd af det ansträngande arbetet och den fuktiga
bostaden var emellertid att de båda ådrogo sig svåra
ögonsjukdomar. De blefvo då af välvilliga menniskor hjälpta
ut ur landet, till en berömd ögonläkare, professor Jiincken
i Berlin.
Wickenberg var den förste, som reste. Han blef aldrig
fullt återställd, men han blef lika ryktbar på sitt område
som Jiincken på sitt. Ar 1837 följde Palm i kamratens
fotspår. Vi träffa honom då på ångbåten till Liibeck i
sällskap med en ung norrman, som är stadd på sin första
försöksresa till Diisseldorf och som heter Adolf Tidemand.
Palm blef lyckligen opererad i sina ögon och kände
ingen vidare lust att vända norr ut. Tvärt om pekade
hans kompass åt motsatt håll. I Tyskland var på den
tiden ej så trångt bland konstnärerna, att där ej fanns plats
för unga viljor och afsättning för friska målningar.
Ber-linerprofessorn, som fann det mindre lämpligt att de svenska
målare, som kommo till honom, voro halfblinda, tyckte
synd om den unge mannen och skaffade honom ett par
små beställningar. Och då Palm, som redan tre år tidigare
fått akademiens kongl. medalj, från Berlin sökte resepension
men ingen dylik fanns att tillgå, samlade
akademisekreteraren Gerss hemma ihop 205 banko »till tröst och lindring
åt den hjälplöse, lofvande unge konstnären».
Det ansågs på den tiden som ett snart sagdt
oförsvarligt vågstycke att en medellös konstnär begaf sig
utomlands utan akademiens eller någon mecenats skydd och
understöd. Wahlbom säger i ett bref att han och Palm
varit de enda fågelfrie. Han tillägger att den sist nämnde
också »hållit på att gå under, stackars satan».*
Utvandraren hade Italien till mål. Godt mod och små
behof hade han. Så makade han sig småningom nedåt
* Wahlboms yttrande daterar sig från 1839.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
