- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1891 /
242

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor (med porträtt) - Gustaf Wilhelm Palm, af Georg Nordensvan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att på hela iberiska halfön »finnes ingen landskapsmålare
med din talang».

Efter de oroliga åren i slutet på 1840-talet, då så val
Palm som ett par af hans kamrater måste taga gevär på
axeln — Palm deltog äfven aktivt som artillerist i Roms
försvar mot fransmännen — lemnade han Italien. Efter
ett kort besök i Barcelona dök han upp i Paris 1851. Där
voro före honom Qyarnström, Lindholm, Amalia Lindegren
och Wahlbom. Han deltog i salongen med ett par italienska
landskap, såg, introducerad i konstvärlden af Paul Delaroche,
på den nya franska konsten, hvars främste novateur då
var Gustave Courbet, men blef sina ideal trogen och reste
hem med dem.

I 16 år hade han varit utomlands, då han »utbytte
romfararens pilgrimskåpa mot hemmets blommiga nattrock»
och slog sig ner på atelieren i det numera rifna »Geijerska
huset» på Riddarholmen — med »paletten på tummen,
cigarren i munnen och glasögonen på näsan». ,

Han blef eftersökt både som sällskapsmenniska och
som konstnär. Han var nu en man med stadgade åsikter

— i Paris har Wahlbom lagt märke till att han »i många
fall börjat ändra tänkesätt och troligen kommer att vidare
framgå åt ett annat håll än det gamla, i den mån han
inser det goda och riktiga uti att ändra sig» — och hans
taflor visade fortfarande en kärleksfull och vårdad
behandling af naturen, sådan han lärt sig se den.

Det var mest italienska motiv, han målade ur minnet
eller med ledning af studier, och blef hans färgskala med
åren konventionell, hans penselföring hård, så få vi ej
glömma att hans bästa arbeten från hans bästa tid alls ej
göra intryck af stelhet men tvärt 0111 äro friskt, ljust, lätt
hållna, om vi också sakna luft i hans landskap liksom i
så många andras från samma tid.

Han målade äfven svenska motiv — små
sommarlandskap, bilder från Dalarne, men oftare stadsvyer, gamla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:21:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1891/0256.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free