Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Runeberg och Almqvist af Zach. Topelius. Med porträtt af Runeberg och Almqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från pojkåren. Hans förkärlek för dessa forna pojkstreck
och skolhistorier, hvilka han knnde berätta som ingen
annan, förenade sig nu med alla lifvande intryck af
barndomens luft och detta natursceneri, som han besjungit i
»Svanen». Han var glad, språksam och förtrolig med alla.
För Jakobstad, som för honom själf, blef denna kväll, eller
rättare denna natt, oförgätlig.
Ty när Runeberg var helt sig själf, funnos så
hvardagliga ting, som tid och urtaflor, ej mera till. Han hade
genomvakat mången natt med studenter, kadetter och vildt
främmande ryska köpmän; huru skulle han nu ihågkomma
hvilans timmar! Han fortfor att samla omkring sig en
tät krets af lyssnande åhörare, ofta af brytande sig själf med
skämt och frågor till de bekanta från barndomsåren. Men
fanns för honom tiden ej till, så fanns den för åhörarne.
Småningom, ogärna, men under trötthetens tyngd, begynte
kretsen att glesna. När solen gick upp, var den manstark
ännu, men när hon stod rätt i öster återstodo blott tjugu
eller trettio, och när hon lidit till klockan 9 på morgonen
kvarstodo endast fyra och en half. Den halfve var den
siste af värdarne, hvilken somnat på gräsmattan. De fyra
voro Runeberg, hans svåger borgmästaren Tengström,
Duncker och undertecknad, som på en vänlig vink skyndat
hit från Nykarleby.
»Nu kan det vara tid,» sade Tengström, »att gå till
frukosten hemma hos mig.»
Förslaget antogs. Den halfve ficks med möda på
fotterna, och den nära en half mil långa landvägen till
staden anträddes till fots. Vi gingo stundom tysta,
stundom ännu i lifligt samspråk om minnena från den svenska
resan. Af grannlagenhet för Runeberg, hade intet ord på
hela kvällen och natten blifvit yttradt om Almqvist. Nu,
när en tystnad uppstod och jag gick på skogsvägen vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
