- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1892 /
51

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En audiens från 1789. Romantiserad skildring af Mathilda Roos. Med 3 teckningar af Georg Stoopendaal

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Mon Dieu . . . mon Dieu . . .» suckade grefvinnan
och vred sina händer, »sire, haf förbarmande...»

Konungen höjde afvärjande armen och gick ett par
steg baklänges, liksom rädd för hvarje närmande.

»Pro primo,» fortfor konungen, »skulle vi aldrig ha
beviljat er denna nåd; ni och er man ha blesserat oss för
djupt, madame, och vi fiera oss icke på uppriktigheten i
er repentance. Pro secundo,» och här blef konungens
leende ännu mera ironiskt, »kunna vi ej bevilja er bön,
emedan den redan är beviljad. La petite Degner, som ni
var assez fine att skicka oss på halsen, har redan som en
nåd utbedt och erhållit grefvens frihet!»

Grefvinnan gaf till ett utrop af förvåning och reste
sig upp ur den knäböjande ställningen.

»Det är icke möjligt, sire...» stammade hon, »ni
plaisanterar med en olycklig . . . Marie skulle ha bedt om
grefvens frihet?...»

»Och när hon det gjorde, följde hon väl endast sin
gudmors instruktioner?»

»Jag förstår ej hvad ni menar, sire,» fortfor grefvinnan,
»la petite Degner ämnade begagna eders majestäts nåd att
bevilja en audiens till att bedja om en syssla vid det
kungliga lustslottet Haga åt sin trolofvade. Hon och jag
ha ej träffats på fyra år förrän nu, medan vi väntade på
att eders majestät täcktes emottaga oss . . .»

»Mademoiselle Degner bad oss om grefvens frihet,
ingenting annat,» svarade konungen kallt, »var det hennes
intention att bedja om någon grace åt sin trolofvade, så
glömde hon alldeles bort det.»

Grefvinnan stod några sekunder och stirrade orörligt
framför sig. Plötsligen slog hon sig för pannan, under
det en svag rodnad uppsteg på hennes kinder, och tårarna
kommo henne i ögonen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:21:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1892/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free