Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En audiens från 1789. Romantiserad skildring af Mathilda Roos. Med 3 teckningar af Georg Stoopendaal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Skulle det vara möjligt?» utropade hon, »kan det
verkligen finnas så mycket ädelmod, så mycken
själfior-sakelse i denna värld af svek och uselhet? Sire...»
Men konungen hade förstått innan grefvinnan hann
afsluta sin förklaring. Maries besynnerliga utseende då
hon bad om grefvens frihet, hennes plötsliga blekhet,
hennes sorgsna uttryck, så föga öfverensstämmande med
den glädje en uppfylld önskan plägar förorsaka, allt detta,
som han först skrifvit på hennes blyghet, rann honom nu
plötsligen i minnet och kom honom att förstå, icke blott
den unga flickans ädelmod, utan äfven hur mycket det
kostat henne att vinna denna seger öfver sig själf. Han
afbröt grefvinnan med ett utrop af häpnad, och äfven i
hans ögon kommo tårar af rörelse.
»La petite folie!» utbrast han därefter leende, »hon
kunde ha begärt hvilken nåd hon velat af oss, men jag
är enchanterad öfver att hon ej gjorde det. Madame,»
tilläde han och närmade sig grefvinnan, »detta drag af
nobless har framglindrat som en ljuspunkt för oss ur det
mörker af förräderi och otacksamhet, hvaraf vi detta sista
år varit entourerade. Mademoiselle Degner har kommit
oss att tro på det goda, vi hade just upphört att tro
därpå. För hennes skull,» och härmed sträckte han sin
hand mot grefvinnan, »frigåfvo vi eder make, för hennes
skull vilja vi nu också förlåta honom!»
»Sire, hur skall jag kunna uttrycka för er min djupa
tacksamhet,» stammade grefvinnan i det hon böjde sig
ned och kysste konungens hand.
»Genom att aldrig mera konspirera emot oss annat
än på det artiga och agréabla sätt mademoiselle Degner
tillåtit sig,» svarade konungen och återtog sin lätta ton.
»Och nu, madame, adieu, vi skola å 1’instant gifva baron
Armfelt order att låta konduera grefven härifrån. Lef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
