Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor (med porträtt) - Fredrik Pacius, af Zach. Topelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
första akten gick mot förväntan väl, och den andlösa
spänningen förbyttes i jubel. Efter operans slut samlades
deltagarna i kostym. En sådan hänförelse hade ingen
närvarande upplefvat. Bekanta och obekanta föllo
hvarandra om halsen, och samma kväll tecknades de första
aktierna till ett nytt teaterhus i Helsingfors. Det var
musikens första ungdomskärlek i Finland.
Snart trettionio år ha förgått sedan denna oförgätliga
kväll, som blef medelpunkten i Pacii konstnärslif, liksom den
13 maj 1848 i Fredrik Cygnaei. Därefter kommo nya, sköna
tondikter, bland dem »Prinsessan af Cypern», som Pacius
kallat sitt bästa verk, talrika hyllningar, ålderns skymning,
den trogna familjekretsen, dotterns sång, dotterdotterns
piano, sömnlösa tankar på ny musik och omarbetning af
gammal, aftonfrid, och sist ett slocknande bort så
omärkligt tyst, som skymningen öfvergår till natt, under väntan
på morgonen.
Jag afstår här från hvarje försök att skildra en så
egendomlig och rikt begåfvad personlighet, som denne
vår gamle maestro, efter hvilken
musiken nu bär kungssorg. Jag
tillägger blott, hvad alla veta, att
få ha kommit så okände till detta
land, och gått så kända, så älskade
bort. Hvarför älskad långt mer än
beundrad? Därför att så få kunde
uppskatta hans värde som konstnär,
men desto bättre förstodo alla hans
sånger. Han blef vår, icke därför,
att han i femtiosex år lefde och
verkade här, utan därför, att han
sjöng ur vårt hjärta. Därför blef
hans födelsedag, den 19 mars,
sångens festdag i Finland, och skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
