Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor (med porträtt) - Sven Nilsson, af Harald Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dagen. Såsom ombud för Gärds och Albo domsaga har
han från och med 1870 års riksdag tillhört Andra
kammaren och inom denna både vant och afslagit att vara
vice talman.
»Den tynande», för hårdt beskattade
bränvinstillverk-ningens talan emot de ständigt växande krafven på
ytterligare höjd beskattning har Sven Nilsson fört vid alla sina
riksdagar, men utan nämnvärd framgång. De två
»folkvalda stånden», som under striderna för
representationsförändring hållit samman, söndrades genast i den
»folkvalda kammaren». Därtill var jordbeskattningen skuld:
men för Sven Nilssons uppfattning var äfven
bränvins-beskattningen ett tvistefrö mellan stad och land. Den
hade blifvit »en inkomstkälla för städerna». Och enligt
hans mångfaldiga gånger uttalade åsikt skulle dryckenskapen
bäst motverkas genom att fråntaga kommunerna all vinst
af bränvinshandeln. Ständigt återkommo dessa strider,
sällan utan bittra ord: och »nykteristerna» sparade dem
minst.
Väldigare stod kampen om jordbeskattningen.
»Intressepolitiken» blef tidigt ett slagord, men så småningom
lärde sig »intelligensen» »hvar makten sitter», som Carl
Ifvarsson 1871 manade sina motståndare att inse. Det
var ju naturligt, att Sven Nilsson följde medbröderna inom
»landtmannapartiet», som var fullt organiseradt när han
kom med i riksdagen. Han hörde dock från början till
dem som verkligen ville stärka försvaret, om ock samtidigt
lindra den försvarsbörda, som i utskrifningarnes ställe
blifvit lagd på det forna bondeståndets jord. »Billighet och
rättvisa» var ju partiets lösen. Men han tillämpade denna
lösen icke blott på frågorna om härordning och
jordbeskattning. Äfven för utsträckning af politiska rättigheter
nedom det 1866 införda skattestrecket och för nedsättning
af de förmögnares 1862 införda ofantliga röstöfvervikt vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
