Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De fågelfrie. En berättelse af Selma Lagerlöf. Med 6 teckningar af Georg Pauli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
midt på dagen syntes de mörkaste snåren eller en
kull-vräkt furas vidt utsträckta rötter kunna skrämma honom.
Men då Berg Rese frågade honom om detta, var han för
blyg att ens svara.
Tord brukade ej sofva på den långt framme i kulan,
nära elden, uppförda sängplatsen, som gjordes mjuk af
mossa och varm af fällar, utan han kröp hvar natt, sedan
Berg somnat, fram till ingången och låg där på en
stenhäll. Berg upptäckte detta, och fastän han väl förstod
skälet, frågade han hvad det skulle betyda. Tord
förklarade det ej för honom. För att slippa frågor låg han
ej vid dörren på två nätter, men sedan återtog han
vaktposten.
En natt, då yrsnön rök omkring skogstopparna och
h viftade in i de mest storm täta snår, sökte sig de yrande
snöfjunen in i de fredlöses kula. Tord, som låg strax
inom den af hällar stängda ingången, var, då han vaknade
om morgonen, nedbäddad under en smältande drifva. Några
dagar senare blef han sjuk. Lungorna hväste, och då de
vidgade sig för att intaga luft, erfor han sönderslitande
smärtor. Han höll sig uppe så länge krafterna räckte,
men, då han en kväll lutade sig ned för att blåsa på
elden, föll han omkull och blef liggande.
Berg Rese kom fram till honom och bad honom gå
till sin bädd. Tord stönade af smärta och mäktade ej
resa sig. Berg stack då armarna under honom och lyfte
honom dit. Men han kände det, som om han tagit i en
slem mig orm, han hade på tungan en smak, som om
han ätit det oheliga hästköttet, så ledt var det för honom
att röra vid denne usle tjufven.
Han lade sin egen stora björnfäll öfver honom och
gaf honom vatten, mer kunde han ej göra. Det blef ej
heller farligt. Tord blef snart frisk. Men därigenom att
Berg måst göra hans sysslor och liksom vara hans tjänare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
