Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vid julbrasan. Berättelse från Karl XII:s tid af Verner v. Heidenstam. Med 3 teckningar af D. Ljungdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med våra vapen, och hans skakande knän böjdes allt
krokigare. Han blef allt lägre och lägre och mortelstöten
o 00
ringde mellan fingrarna. Natalia korsade sig tystnande,
och Makar, som säg sin herre nära att digna, stödde
honom bakifrån under armbågarna och lät grytlocken
skrällande falla i golfvet. Allt emellanåt sökte han dock att
snappa till sig mortelstöten för att kasta den i fönsterrutan,
men då slöt den gamle herrn sin hand om skaftet utan
att våga släppa det.
Så stodo vi en lång stund framför hvarann, och vi
hörde kitteln susa i köket.
Men snart hörde vi också klapprande steg, ty de
lif-egne hade utifrån spejat genom fönstret och sett allt.
Köksdörren fylldes af smutsgrå fårpälsar i hvilka här och hvar
en blank knapp glimtade. Ett skott föll redan och blåste
rök öfver de lurfviga hufvudena.
Nu glömde jag hela vår fanrikslek och sköt
Långe-Jan åt sidan för att gå dem på lifvct, men just nu
skulle jag också bättre än någonsin få lära hvem jag hade
till kamrat. Han stod lika envist kvar som alltid samt
fattade mig om båda armarna och böjde mig åt sidan med
den omedgörliga kraft, som jag icke förstod hvar hans smala
lemmar hämtade.
»Fänrik,» sade han, »har du gjort dig till gemen och
mig till.fänrik, så bör du också känna vårt krigsbruk att
en officer går först i elden.»
Som ett åskväder bröt han in mellan fårskinnspälsarna
och höll med sina stora platta händer 0111 pampen, som
ena gången högg i dörrträdet öfver hans nacke och den
andra afskalade de arma stackarnas hud och kläder. Jag
hörde ännu ett skott och såg yxor och högafflar. Hans
högra arm ryckte till och blef blodig och han kunde nu
endast föra vapnet med den andra, men jag var vid hans
sida och högg och stack.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
