Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samvetskval. Skiss af Anna Wahlenberg. Med en teckning af D. Ljungdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
remsa, där den icke var blodig, och skötte 0111 fingret
efter alla konstens regler.
»Och den här,» sade han, då det var gjordt och de
gingo bredvid hvarann på landsvägen igen. Han höll upp
den misshandlade näsduken. »Den får jag väl som
läkar-arvode?»
»Ah, hvad skulle ni med den blodiga trasan att göra?»
tyckte Gerda och försökte rycka den ifrån honom.
Men han höll den fast. Han ville alltid ha något
minne af dem han haft roligt med, och att den var blodig,
det var ju så mycket bättre. Hennes blod, det var ju
något af henne själf, det. Och så tiggde han och bad.
Gerda sade nej och nej och nej, men allt
långsammare, och hon kunde inte låta bli att småle på samma
gång. Det var så roligt att höra honom be, och
sommarkvällen var så vacker, och luften så ren och ljum, och
fälten doftade, och himlen stod så ljus och rosenskiftande
öfver dem.
Att han kunde be så länge 0111 en sådan liten
obetydlig småsak! Hon tordes inte se på honom, för hon
visste att han såg på henne, och därför såg hon bara på
vildrosbuketten, som hon vred mellan fingrarna. Men
hon log som förut. Det var så lustigt att gå så där
framåt vägen.
»Hvad gör nu det? Hvad gör nu det?» sade han.
Och så fick han den. Hvad gjorde det? Det var
ju ingenting att tala om.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
