- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1893 /
216

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anne Charlotte Leffler, Duchessa di Cajanello. Af Ellen Key. Med porträtt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

för hennes sympati. Hon hade konservativa vänner och
visade förstående af deras åsikter, lika väl som af de nya
idéerna; de, hvilka uppfattat hennes omgifning som en af
partifanatism eller litteraturpedanteri genomsyrad, ha
aldrig varit med om samkvämen i det gästfria, behagliga
hem, där hon var värdinna. Där, som i alla kretsar,
märktes nog att den forna förmågan att konversera, att med
lif, lätthet och kvickhet på samma gång som måtta,
innehållsrikedom och behag utbyta tankar, icke hör till de
sköna konster, dem samtiden mest odlar. Men de litterära
samkvämen i detta hem hade ett innehåll, som nu mera
knappt står att finna i någon salong i Stockholm. Där fanns
hos de nya idéernas anhängare en glad känsla af kamratskap
i en stor, ungdomligt troende sträfvan att skapa mer
sanning och lycka i världen; där forekommo lifliga samtal
om dramatiska, litterära och konstnärliga ämnen; rundt
om på borden låg en riklig mängd ny, i synnerhet
nordisk litteratur, hvilken gaf uppslag till tankeutbyten. Man
kände sig, tack vare värdfolkets älskvärdhet, strax hemma
i de med en blandning af borgerlig soliditet och artistisk
oregelbundenhet ordnade, vackra rummen, och värdinnan
förstod att ge samkvämen prägeln af sitt eget väsen, där
världsdamens lugna säkerhet osökt enades med en flicklik
glädtighet och konstnärlig otvungenhet. Hon lät aldrig
någon känna sig utanför den krets som, utan allt hennes
eget bemödande, vanligen fick henne själf till medelpunkt,
ej emedan hon talade mest, men emedan hon lyssnade
bäst, med det lefvande intresse i de ljusblå ögonen, den
sympatiskt uppmuntrande ifver, med hvilka hon alltid kom
andras känslor eller sträfvanden till mötes, äfven under
de år då hennes personliga lif blef som mest upprördt.

Från den tid, då Anne Charlotte Leffler bortlagt
anonymiteten och de många därmed förenade obehagen
blefvo kännbara, började en stark längtan röra sig inom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:21:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1893/0232.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free