Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur glömskan. Af Hjalmar Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur glömskan.
å jag en morgon ögnade igenom dödsannonserna i
min tidning, fastnade min blick vid ett välkändt
namn: Henrik Cleve. Jag satt länge förvirrad, yr i
huf-vudet, och stirrade på detta namn inom den svarta ramen.
Jag borde kanhända ha varit bättre förberedd, jag visste
ju att han var lungsiktig; men i alla fall . . .
Vi hade varit nära vänner innan han lämnade
Stockholm. Vi hade hållit hvarandra sällskap vid brasan, i
skymningen, med kaffe och cigarretter; vi hade njutit af
samma författare, varit tillsammans i hvarandras familjer,
tillsammans på kaféer och teatrar. Vi träffades i det
närmaste hvarje dag. Han brukade möta mig om middagarna,
när jag kom från mitt verk; vi gingo tillsammans genom
gator och promenader, stannade vid ett bokhandelsfönster
här, en blomsterbutik där, talade om allt och ingenting.
Min existens var jämn och alldaglig, han däremot hade
ofta framgångar eller missräkningar att berätta; han skulle
bli författare.
Emellertid, hans fädernearf, som icke var stort, befanns
en dag vara tämligen hårdt angripet; han måste tänka på
sitt uppehälle. Han kastade fram diverse projekt, men
sköt dem alla åt sidan tills vidare; slutligen kom den dag,
då allt vidare uppskof kunde göra situationen allvarsam.
Då fattade han ett raskt, kanhända allt för raskt beslut:
han sökte och fick en plats i en landsortstidning i
mellersta Sverige. Jag afrådde honom, men utan resultat. Jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
