Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En fallen kung af Selma Lagerlöf. Med 3 teckningar af G. Pauli - Refugium. En dikt af Emil Kléen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ägt det kostligaste och förlorat det. Hans smärta var
fruktansvärd. — Men det är ej sådan sorg, som snillet lefver af.
Han var en målare utan
händer, en sångare, som
mist sin röst. Han hade
endast talat om sin sorg.
Hvad skulle han nu tala om ?
Han bad. »O Gud, då
hedern är stum, men
miss-kännelsen talar. Gif mig
åter misskännelsen! Då
lyckan är stum, men sorgen
talar. Gif mig åter sorgen!»
Men kronan var tagen
ifrån honom. Han satt där
eländigare än den
eländigaste, ty han hade störtat ned
från lifvets höjder. Han var
en fallen kung.
–—
Refugium.
^§\är vilda dufvor skygga
’jj&l/i skumslet reda bo
och blomsterdoft 0111 våren
står ljuflig öfver snåren,
jag vill oss båda bygga
ett hem för dröm och ro . . .
som vilda dufvor skygga
i skumslet reda bo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
