Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Herdarna tillbedja. Med anledning af en altartafla af Albert Edelfelt, af Viktor Rydberg. Med 2 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stjärna i täflan belysa ädelstengnistrande kronor och tiaror,
fladdrande fjäderbuskar och fanor, skinande svärd och lansar,
granna schabraker på piafferande hästar. Knappt har tåget
anländt till huset, hvaröfver stjärnan stannat, förrän man i
bakgrunden af taflan kan få se en fjärde konungs, en
oheligs, bödlar rycka de spädaste betlehemiterna ur deras
mödrars armar och slakta dem. Men därinne, där
Jesus-barnet hvilar på sin hulda moders knän, råder ännu en
liten stunds trygghet, och där knäböja de helige tre konungar
i guldstickade galakläder, i purpur och hermeliner. Där
frasa siden- och guld- och silfverbrokader, och det
himmelska skenet kring den rena ungmön och hennes son
bryter sig i juvelsmyckade vaser, skrin och skålar af
solmetall, i hvilka österns herrar framräcka guld, rökelse och
myrrha.
Det är en prakt, som bländar och försvinner, en raket
som sprakar upp, slocknar och lämnar ingenting skönjbart
efter sig i den hyllades öden. Timmermanssonen växer upp
i sitt fattiga hem, lämnad i armod att vårdas och ledsagas till
sin bestämmelse af andra makter än konungarna Baltasar,
Kaspar och Melchior. Desse ha kommit för en gång och
ha gått för alltid med sin grannlåt, sina kamerarier,
sene-schaller, munskänkar och mareskalkar, sina hofnarrar och
hofdvärgar, sina knektar, hästar, hundar, falkar och apinior.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
